Ekonomisk storhet och flexibilitet
USA:s ekonomi är världens största och den sjunde största räknat per invånare. Med en total BNP på 25 462 700 miljoner US dollar (2022) och en BNP per invånare på 82 769 US dollar (2023) är landet en ekonomisk supermakt. USA:s ekonomi utmärks av hög flexibilitet och är uppbyggd av flera viktiga sektorer.
Landet är ledande inom forskning och utveckling på många områden, vilket bidrar till dess ekonomiska styrka. Denna innovationsförmåga har gjort att USA ofta fungerat som ett ekonomiskt lokomotiv för resten av världen.
Arbetsmarknad och sysselsättning
Arbetslösheten i USA var 3,6% i april 2025, vilket visar på en stark arbetsmarknad. Under samma månad skapades 428 000 nya jobb utanför jordbrukssektorn. USA har länge beskrivits som en ”jobbmaskin” för sin förmåga att skapa sysselsättning.
Coronakrisen 2020 ledde till en tillfällig topp i arbetslösheten på 15%, den högsta sedan 1930-talet. Landet återhämtade sig dock snabbt. Det finns regionala skillnader i arbetslöshet, med generellt högre nivåer i västra USA jämfört med östra, med undantag för Kalifornien.
Ekonomiska utmaningar och inflationsoron
USA står inför flera ekonomiska utmaningar. Landet har en stor statsskuld och ett omfattande budgetunderskott, som uppgick till 1 800 miljarder dollar för 2024. Finanskrisen 2008 och coronakrisen 2020 har haft betydande påverkan på ekonomin.
Inflation är en växande oro, med uppskattningar om 3,3% inflation under 2025. Detta kan påverka Federal Reserves räntepolitik och konsumenternas köpkraft.
Ledande sektorer och företag
USA har utvecklats till en alltmer utpräglad tjänsteekonomi. IT-sektorn domineras av ”the Big Five”: Apple, Amazon, Microsoft, Alphabet och Meta. Andra ledande företag inkluderar Exxon Mobile, JP Morgan Chase och Johnson & Johnson.
Landet gick i spetsen för stora delar av IT-revolutionen och fortsätter att vara en ledande kraft inom teknologisk innovation. USA har också omfattande satsningar på elektriska bilar samt sol- och vindkraft, vilket visar på en anpassning till framtidens energibehov.
Internationell handel och ”America First”
USA:s handelspolitik har på senare år präglats av ”America First”-principen. Detta har lett till spänningar i handelsrelationen med EU, med hot om tullar och handelshinder. Ökade tullar kan kosta det genomsnittliga amerikanska hushållet cirka 2 600 USD per år.
Landet har ett stort fokus på att skydda amerikansk industri och arbetskraft. USA har också visat oro över handelsbalansen och upplevda konkurrensfördelar för andra länder. Denna protektionistiska hållning kan påverka landets roll i den globala ekonomin framöver.